Med Haber-Bosch processen och den stora tillgång till billigt kväve som följde förändrades förutsättningarna för jordbruket i grunden. Men den gröna revolutionen har inte varit helt grön. En bieffekt är att stora mängder näring från såväl konstgödsel som stallgödsel runnit av och bidragit till kraftig övergödning, vilket inte minst situationen i Östersjön vittnar om. I länder som Holland har detta fått drastiska konsekvenser, där regeringen nu vill minska djuruppfödningen för att få ner kväveläckaget. Utvecklingen går i riktning mot högre krav på cirkularitet. Såväl konsumenter som lagstiftare ser ut att alltmer vilja främja jordbruk som lyckas begränsa avrinningen och cirkulera näringsämnen på gården. Fånggrödor, uppsamlingsdammar, verktyg för precisionsodling och olika åtgärder för att ta hand om stallgödsel på bästa sätt är några av de områden som har potential. Idag träffar vi Peter Johansson som är VD och grundare av Ecofarma, ett bolag som har sin bas i Sydafrika men även verkar i Sverige. Ecofarma arbetar med ett antal spännande produkter för att optimera tillväxtförutsättningarna i jorden. 

Vi börjar med att fråga Peter hur han ser på framtidens jordbruk och hur det kan bidra till att hantera miljöutmaningar.

“Globalt är jorderosion och alltmer utarmade jordar ett stort problem. Den intensiva användningen av konstgödsel har höjt skördarna men över tiden har det minskat bördigheten, det är lite som att vi använt batteriet utan att ladda upp det igen. Det finns idag en växande förståelse om hur kemiska gödselmedel påverkar mikrolivet negativt och rubbar de naturliga processerna som utvecklats i jorden genom evolutionen. Att få till ett odlingssystem där vi gynnar mikrober och fungi blir centralt för att leverera stabila skördar med bra näringsinnehåll. I Sverige är vi inte heller helt förskonade från problem med utarmad fertilitet i åkermarken, det finns stora arealer med förbättringspotential. Att bygga mer humus i jorden blir en viktig fråga framåt. Sen kommer systemet inte ändras över en natt men alltmer talar för att ett jordbruk som fokuserar på att bygga jordhälsa kommer gynnas av såväl kunder som politiker”  

Vad gör ni konkret på Ecofarma för att bidra till den utvecklingen?  

“Vårt fokus är olika produkter som jobbar med mikrober, humus och fungi. De biostimulanter vi har är allt från aminosyror till humus (humic till exempel som är renodlad humus) och fulvosyra (fulvic). Vilka produkter som är mest intressanta skiljer sig givetvis mycket beroende på vilken jordart man har, klimatet man odlar i och vilken gröda vi pratar om. På sandiga jordar kan det vara relevant att jobba med produkter som tillför mikrober till exempel. Humushalten (organiska materialet) i jorden är en viktig aspekt för att få goda skördar oavsett var på jorden man är. Humusmolekylen kan man se som en spiral med typ 600 molekyler, och på änden sitter fulvosyra. Här har Ecofarma ett mer renodlat substrat. Fulvosyran fungerar som en bladspray som bidrar till fotosyntesen. Lite förenklat kan man säga att den ökar tillgängligheten för plantan och underlättar för en optimal fotosyntes. Humus och Fulvosyran finns i all fruktbar jord men försvinner så sakta när jorden tillförs kemiska gödselmedel. Planthormorer och organiskt kväve jobbar vi också med”  

Vad är grejen med organiskt kväve?   

“Förenklat kan man se det som att kolmolekyler då sitter ihop med kvävemolekyler. Det läcker då inte så mycket eftersom kolmolekylen är större och inte lika lättflyktig I jorden. Det gör att den så att säga fastnar bättre i en lerjord eller sandjord. Samtidigt som kolet i sig självt är energi för mikrober. Kvävet mineraliseras då mer effektivt och blir mer tillgängligt för plantan när den behöver det. Sen är problemet med icke-organiskt kväve att det är direkt tillgängligt för alger medan organiskt kväve inte är det, därför kan det organiska kvävet också spela en viktig roll i att minska problemen med övergödning och algblomningar med döda havsbottnar som följd. Vi har exempelvis en produkt vi kallar NC32 som kan passa extra bra i många svenska jordar, särskilt jordar med bra mylla. Det fina är att det dessutom blir en win-win eftersom det då går att använda sig av mindre kväve och spara ner på urea-kostnaderna. Kvävet blir tillgängligt i jämnare takt och över längre tid medan kolet bidrar till näring för mikrolivet och att bygga bättre jordstruktur. I Sydafrika har produkten varit på marknaden i 15 år och med de stigande priserna på konstgödning växer intresset nu kraftigt. Vi har gjort en del försök på svenska gårdar och har fler odlingsförsök på gång vilket blir spännande”  

Är det några särskilda områden annars du håller ögonen lite extra på just nu?  

“Fosfortillgången blir en viktig fråga framgent tror jag. De kända tillgångarna är så geografiskt koncentrerade i inte minst Marocko att det blir geopolitiskt känsligt. Hur det utvecklas tror jag vi kommer få läsa mycket om framöver”  

Vi tackar Peter för denna gång och ser fram emot att höra mer om hur resultaten blir i de svenska odlingsförsöken.