Bild: En blandning av bovete, honungsört och ärter som växer på eAgronoms demogård.

Olika arter har olika egenskaper – vissa återställer struktur, andra fångar upp näringsämnen. Det är viktigt att använda blandningar, inte enstaka arter, för att kombinera fördelar och undvika risker. 

På eAgronoms demogård är målet att ha ett grönt täcke året runt för att öka kolinlagringen i jorden och minimera förlusten av näringsämnen. Vid sidan om höstgrödorna sås fång- och mellangrödor på alla fält där det sedan ska bli vårspannmål. Allt sås med direktsåmaskin. 

Vad odlades på fälten? 

På hösten såddes vitsenap på 4 ha (10 kg/ha) och en blandning (ärtor, honungsört, bovete) på 12 ha (45 kg/ha). Sådd utfördes den 4 augusti med direktsåmaskinen Horsch Avatar. Den aktiva tillväxtperioden varade till slutet av oktober då temperaturen fortfarande var över +5 °C – en tillväxtperiod på cirka 2,5 månader. Forskare från The Centre of Estonian Rural Research and Knowledge samlade in biomassa ovan- och underjordiskt i slutet av oktober, som sedan torkades och vägdes. 

Tabell 1: Resultat från prover av ovanjordisk och underjordisk biomassa. 

Biomasseresultat och kolinlagring 

• Vitsenap: cirka 6,1 ton/ha torrmassa (Dry Matter = DM) ovan jord och 0,9 ton/ha under jord. 
• Blandning: cirka 4,4 ton/ha torrmassa ovan jord och 0,5 ton/ha under jord. 

För kontext uppskattas att ungefär 45 % av biomassan är kol, och som tumregel kan cirka 20 % av kolet i den ovanjordiska biomassan bli kol i jorden.  

Tabell 2: Ungefärliga beräkningar av kolinlagring. 

CO₂-upptag beräknas genom att multiplicera med 3,67 (för omräkning av kol till CO₂).  

Tabell 3: Ungefärliga beräkningar på hur mycket koldioxid som lagrades in. 

Observera att detta är grova uppskattningar – faktiskt kolinlagring påverkas av jordtyp, befintligt kolinnehåll, med flera variabler. 

Bild: Vitsenapen bryts i Oktober med en ´crimper-roller´. 

Om eAgronoms demogård 

Hösten 2023 inleddes samarbetet med lantbrukaren Rannu Seeme, där eAgronom förvaltar 20 ha vid Rannu, Estland. Här testas olika jordbearbetningsstrategier samt olika försök med fång- och mellangrödor som sås före vårgrödorna. Kantzoner med vilda blommor används också. Växtföljden följer en femårscykel: oljeväxt → höstvete → ärter → höstvete → korn 

Originalartikel av Piibe Vaher på eAgronom tillgänglig via länk.