Med precisionsodling går miljö och ekonomi hand i hand

23 september 2022
Inspiration
“Just in time” filosofin som länge dominerat inom ekonomin har tappat i popularitet efter pandemin när sårbarheten i de globala leveranskedjorna uppenbarat sig allt tydligare. Med nya möjligheter inom precisionsodling möter en annan typ av filosofi dock en mer lovande framtid inom jordbruket. 

Att förstå vad grödorna på fälten behöver just nu och snabbt kunna vara på plats och leverera precis lagom mängd har potential att hjälpa lantbrukare att få betydligt bättre skördar och ekonomi. För att jämföra med ett industriföretag kan man tänka sig plantan som själva maskinen, som hela tiden behöver tillgång till rätt insatsvaror (dvs vatten, näringsämnen, m.m.) för att kunna bibehålla optimal produktion. Om det till exempel saknas avgassystem i bilfabriken har det ingen betydelse hur många växellådor som finns på lager. På samma sätt har det ingen betydelse hur mycket mer kväve man ger grödan, om den begränsande faktorn egentligen är något annat. Med olika verktyg för precisionsodling blir det enklare att veta vad den begränsande faktorn är för grödan, på varje plats och vid varje tidpunkt, för att kunna fylla på med mer av det som behövs precis när grödan behöver det.  

  

Vi träffar Isak Nielsen som är grundare och VD på AgriOpt, ett agtech-företag som specialiserat sig på att med hjälp av data och analys hjälpa lantbrukare minska användningen av insatsvaror och få bättre skördar. “Precisionsodling är ett brett område som kan definieras på lite olika sätt, men i grund och botten handlar det om att producera mer mat med mindre insatser. Med rätt data och verktyg blir det enklare att förse grödan med rätt sak, i rätt mängd, på rätt plats, och vid rätt tid”, säger Isak.  

Vi frågar Isak om hur han skulle beskriva de olika momenten inom precisionsodling. 

“Det handlar om att ha en kedja av verktyg och produkter för att förstå grödans behov och sjukdomar och sedan agera på denna information. Det finns en uppsjö av tekniker och sensorer för att förstå mer om grödan, som till exempel bildanalys av satellit- eller drönarbilder och olika typer av sensorer för att mäta kväveinnehåll i grödan. Sen gäller det att också förstå marken där grödan växer och där finns det också flera olika metoder baserade på antingen sensorlösningar eller analyser på labb. Vad den begränsande faktorn är för att grödan ska nå sin fulla potential kan skilja sig mycket mellan olika delar av fälten. Och för att förstå vilka förutsättningar som finns gäller det att ha ett bra beslutsstöd som kan suga in och bearbeta all data med smarta algoritmer i kombination med lantbrukarens erfarenheter för att skapa styrfiler som gör att exempelvis gödselspridaren kan variera mängden kväve på olika delar av fälten automatiskt. Denna typ av beslutssystem börjar bli vanligare idag och ett exempel är vår digitala assistent Freja.”  

  

Kan du ge några konkreta exempel på hur precisionsodling hjälper till med att få rätt timing i odlingsmomenten?  

“Ett intressant exempel är att pricka in rätt tillfälle på våren för att så fröna, för där kan man ha ett ganska tight tidsfönster på kanske fem dagar med optimala förutsättningar för en bra grobarhet. När fröet sätts i marken så får det inte vara för blött men inte heller för torrt för då gror det inte. När jorden torkar upp på våren är det viktigt att lantbrukaren anpassar tidpunkten för sådd rätt för att pricka in en tid med lagom mycket fukt. Detta kommer bli ännu viktigare med tanke på att klimatförändringarna ändrar förutsättningarna!”  

  

Vilka tekniska områden skulle du bedöma utvecklas mest nu och hur ser du på utvecklingen framgent?  

“Överlag är utvecklingen inom precisionsodling bara i sin linda och det finns massor med utvecklingspotential. I slutändan är det viktiga att få till ett resurseffektivt och lönsamt jordbruk som anpassar insatserna efter behoven. Om det sedan är eko eller konventionellt som passar bäst på just det fältet är i min värld sekundärt, det primära är att vi får system som ger bra skördar, minimerar lantbrukarens kostnader, minimerar onödig användning av kem och kväve, och maximerar ekosystemtjänsterna. Här kommer precisionsodling spela en viktig roll i framtiden. Till exempel skulle ”See and spray”-teknik, där man har kameror på sprutan som kan avgöra var det behöver sprutas ogräsmedel och hur mycket, i kombination med mekanisk ogräshackning kunna bidra till att mycket mindre kemikalier behövs men med bibehållen skörd. Jag är övertygad om att vi kommer lösa de problem som lantbruket står inför med en smart kombination av mänsklig erfarenhet och smart teknik!” 

Avslutningsvis frågar vi Isak om han ser fler aspekter där precisionsodling kan bidra till ökad miljönytta inom jordbruket.   

“Det beror lite på hur brett vi definierar precisionsodling, men tekniken kan definitivt hjälpa till att minska lantbrukets negativa klimatpåverkan, näringsläckage och användning av bekämpningsmedel samt öka ekosystemtjänsterna. Till exempel kan man avgöra hur djupt och ofta marken behöver bearbetas vilket minskar behovet av diesel och kan öka kolinlagringen i marken, eller minska kvävegivorna på de områden som har dålig skördepotential för att minska både näringsläckage och utsläpp av växthusgaser. Samtidigt sparar lantbrukaren stora pengar på minskat användning av dyra insatsmedel. Nya ekosystemtjänster kan också skapas genom att beräkna lönsamheten på olika delar av fälten odla dessa lågproduktiva områden med exempelvis ängsblommor för att hjälpa insekterna, eller klippas korta i så kallade ”lärkrutor” för att hjälpa häckningen av sånglärkor. 

 

I lantbruket finns en stor vilja att förändra sig till det bättre i klimat- och miljöfrågor och det finns många möjligheter att använda teknik för detta, men det som saknas är en god lönsamhet inom näringen som gör att de kan investera i den ofta dyra tekniken. Här tror jag att nya affärsmodeller som ger lantbrukare betalt för ekosystemtjänster är nyckeln framåt!”  

  

Vi tackar Isak för denna gång och ser fram emot att följa utvecklingen inom precisionsodling.  

  

Du som vill läsa mer om Isak och AgriOpt hittar mer information på https://www.agriopt.se/freja/

Gårdskapital Lantbruksfinansiering AB är registrerad som AIF-förvaltare hos Finansinspektionen.
Lånesyfte
Villkor
Om oss
Copyright - Gårdskapital Lantbruksfinansiering AB 2022

Gårdskapital använder kakor (“cookies”) på webbplatsen för att du som besökare ska få en bättre användarupplevelse. Genom att trycka OK samtycker till Gårdskapitals användning av kakor i enlighet med denna ”Cookie Policy”.

OK