Avräkningspriset är där lantbrukets ekonomi börjar. Investeringskalkylen, likviditetsbudgeten och bankens bedömning utgår alla från vad gården får betalt för det den säljer. Priserna går upp och ner, men över tid stiger de. Frågan är hur mycket och om det räcker.

Vi har gått igenom Jordbruksverkets prisindex från 2005 fram till augusti 2026. För att se trenden har vi räknat på 12 månaders medelvärde.

Nöt i topp

Nötkreatur sticker ut. Priset har mer än tredubblats sedan 2005, en ökning på drygt 220 procent. Därefter kommer raps, som nästan har tredubblats. Om tredjeplatsen är det jämnt mellan vete, gris och mjölk. Vete har stigit med 101 procent, gris med 99 och mjölk med 91.

Inflationen var 53 procent under samma period. Samtliga avräkningspriser har alltså stigit betydligt mer än priserna i samhället i stort.

Men kostnaderna har också stigit

Det säger ändå inte så mycket om lönsamheten. Det gården köper in har också blivit dyrare, och det fångar inflationen inte. Inflationen (eller KPIF) speglar vad hushållen betalar för mat, boende och resor. Det lantbruket köper in, som foder, gödning och maskiner, ingår knappt i den mätningen. För en gård är prisindex för produktionsmedel, alltså det lantbruket köper in, ett bättre mått.

Det indexet har stigit med 93 procent sedan 2005, nästan dubbelt så mycket som inflationen. Sett över hela lantbruket har avräkningspriserna stigit något mer, med 118 procent. Men snittet döljer stora skillnader. Djurfoder har stigit med 156 procent och gödning med 121 procent. För mjölk och gris har foderpriset alltså stigit betydligt mer än det gården får betalt. Nöt är undantaget, där avräkningspriset har dragit ifrån.

Vad det betyder för en enskild gård beror ju såklart på hur mycket foder den odlar själv. För nötuppfödaren har utvecklingen gått åt rätt håll. För mjölk- och grisgårdar som köper sitt foder har den gått åt fel håll. En självförsörjande grisgård har förvisso inte känt foderpriset på samma sätt men spannmålen den utfodrar hade kunnat säljas, så fodret har ändå ett pris. Det självförsörjande gårdar slipper är foderräkningen. I stället bär de risken i den egna skörden. Den syns under torkår, när fodret inte räcker och måste köpas in samtidigt som många andra gör samma sak.

Traktorerna är en egen historia. Priset har stigit med 134 procent, mer än dubbelt så mycket som inflationen, och takten har ökat sedan 2022.

Det enda säkra är att priserna svänger

Behåller nöt förstaplatsen, eller tar rapsen tillbaka den? Det vet ingen. Det vi vet är att både priser och kostnader har svängt kraftigt de senaste åren. Vetepriset toppade kring årsskiftet 2022/2023 och har sedan dess fallit tillbaka mot nivån före toppen. Svängningarna slår hårdast mot gårdar med små marginaler och pressad likviditet.

Det som blir kvar i kassan när allt är betalt styrs alltså till stor del av priser som ingen enskild lantbrukare kan påverka. Men det går att räkna på i förväg. Hur mycket kan avräkningspriset falla innan likviditeten blir ansträngd? Vad händer med marginalen om foderpriset stiger med en femtedel? Den som vet hur känslig gården är för olika prisrisker har tid att agera innan det blir akut.

Rusta gården för svängningarna

Prisrisken går inte att ta bort, men den går att planera för. Det handlar om att veta hur gården klarar ett sämre år innan det kommer, och om att ha en finansiering som följer gårdens kassaflöde i stället för att krocka med det.

Där kan vi på Gårdskapital hjälpa till på två sätt.

Finansiering. Vi lånar ut till lantbruksföretag som ett komplement till banken, till exempel för investeringar, likviditet eller bryggfinansiering i väntan på beviljat stöd. Amorteringsplanen läggs upp efter gårdens kassacykel redan när lånet beviljas, så att betalplanen passar verksamheten.

Affärsstöd. Vi tar fram verktyg som byggs efter just din gård: likviditetsbudget, kalkyler för lönsamhet och investeringar, och beräkningar av vad olika finansieringsåtaganden innebär. Det viktigaste samlas i grafer och tabeller som går att öppna i mobilen eller på surfplattan, så du har koll på kassaflödet även när du inte sitter vid skrivbordet. Det kan vara en beräkning som visar hur olika sätt att finansiera ett generationsskifte påverkar ekonomin på just den gården, eller en investeringskalkyl som prövas mot sämre priser och högre kostnader innan beslutet fattas. Samma underlag fungerar också i samtalet med banken. Du får en personlig kontaktperson hos oss, och vi som arbetar på Gårdskapital har vår bakgrund inom både finansiering och lantbruk.

Om siffrorna: Jordbruksverkets prisindex för avsalu och för produktionsmedel samt SCB:s KPIF. Tolv månaders glidande medelvärde, index årsmedel 2005 = 100, data till och med augusti 2026. Nominella priser. Prisindex visar priser, inte lönsamhet, eftersom skördar och effektivitet också har förändrats.