Här kan du läsa mer om våra låntagare, inspireras av intervjuer med framsynta lantbrukare, och läsa mer om de senaste nyheterna från Gårdskapital

Kolkreditmarknaden växer snabbt. Allt fler företag vill kompensera för sina utsläpp av växthusgaser – och jordbruket kan spela en viktig roll i detta genom åkermarkens stora potential som kolsänka. Men vad är egentligen den "frivilliga kolkreditmarknaden" (the voluntary carbon market), och hur kan du som lantbrukare dra nytta av den?

En kolkredit motsvarar ett ton koldioxid som har tagits bort från atmosfären eller inte släppts ut alls. Företag köper dessa krediter för att minska sitt klimatavtryck – ofta som en del av sina hållbarhetsmål.

Krediterna skapas genom certifierade miljöprojekt, till exempel genom att binda kol i marken via jordbruksmetoder som exempelvis minskad bearbetning och ökad använding av mellangrödor i växtföljden. Kolkrediter kan därigenom bli en ny extra inkomstkälla för lantbrukare.

Den frivilliga kolkreditmarknaden är öppen för företag och organisationer som vill minska sina utsläpp på eget initiativ. Det skiljer sig från den obligatoriska marknaden såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter ETS som omfattar stora utsläppare (t.ex. tunga industrier).

Den frivilliga marknaden involverar privata organisationer, där den ena sidan av marknaden utvecklar projekt för att ta bort eller minska utsläpp av växthusgaser och generera kolkrediter, och den andra sidan utgörs av storbolag och andra organsiationer som finansierar projekten genom att köpa krediterna med avsikt att kompensera för sådana utsläpp de har svårt att undvika. Den frivilliga marknaden växer snabbt och förväntas bli värd upp till 50 miljarder dollar år 2030.

Källa: https://www.mckinsey.com/business-functions/sustainability/our-insights/a-blueprint-for-scaling-voluntary-carbon-markets-to-meet-the-climate-challenge  

För att kunna sälja kolkrediter behöver man ändra vissa metoder på gården – till exempel:

Dessa åtgärder hjälper till att binda mer kol i marken, vilket kan mätas och verifieras enligt en internationell standard, till exempel VCS (Verified Carbon Standard). När detta är gjort kan gården få betalt per ton bundet kol.

För att delta i ett kolkreditprogram behöver du först kartlägga din gårds tidigare brukningsmetoder ett par år bakåt i tiden. Därefter planerar du vilka metoder du kan införa framgent för att öka kolinlagringen.

Det krävs viss dokumentation och uppföljning. I eAgronoms program, där Gårdskapital är partner på den svenska marknaden, får du ett konto som underlättar detta samt stöd genom hela processen från en personlig kontaktperson. 

Varför är detta intressant för lantbrukare?

Kolkrediter ger inte bara en extra intäkt – brukningsmetoderna som som möjliggör intjänande av kolkrediter, som exempelvis reducerad jordbearbetning och ökad användning av fång- och mellangrödor, kan också bidra till att förbättra jordhälsan och minska insatskostnaderna. 

Att vara med tidigt på marknaden innebär också att du ligger steget före när efterfrågan ökar, detta då kolkrediterna säljs på en marknad och priset per kolkredit i grund och botten styrs av utbud och efterfrågan. 

Vill du veta hur du kan komma igång? Läs mer här: https://www.gardskapital.se/kolkrediter 

För en mer detaljerad överblick kring den frivilliga kolkreditmarknaden, se: https://blog.eagronom.com/the-voluntary-carbon-credit-market-what-is-it-and-how-does-it-work


Marknaden för kolkrediter – Vad innebär det för dig som lantbrukare?

Med finansiering från bl.a. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Jordbruksverket, Vinnova och i samarbete med Vreta Kluster samt ett antal lantbruksföretag har Gårdskapital utvecklat en digital plattform för att förenkla och tillgängliggöra lånefinansiering till svenska lantbruk. Plattformen lanseras nu som ett komplement till traditionella banklån – vilket är extra relevant i dessa tider då behovet för alternativa finansieringslösningar ökar.

Bakgrunden: Behovet av kompletterande finansiering växer 

Allt fler lantbrukare vittnar om att det blivit svårare att få lån till investeringar, särskilt när det gäller generationsskiften, att utveckla gården med ny teknik, eller att på andra sätt investera i långsiktig tillväxt. Det var just detta som lade grunden till Gårdskapitals satsning på en låneplattform, berättar VD & medgrundare Matthias Karthäuser. 

– Vi såg hur ett växande antal lantbrukare inte fick tillgång till tillräcklig finansiering via banken, trots att projekten var lönsamma och gröna. Därför ville vi bygga en bro mellan lantbruksföretag och investerare för att komplettera den traditionella bankfinansieringen – ett koncept som är väletablerat i andra länder och branscher, säger han. 

Gårdskapital grundades 2020 och har sedan dess finansierat ett växande antal lantbruksföretag över hela landet genom en fondstruktur med kapital från en grupp professionella investerare som vill bidra till utvecklingen av framtidens svenska lantbruk. Den nya plattformen blir ett nästa steg för att nå ut till fler lantbruksföretag och förenkla ansökningsprocessen. 

Bild från en av de gårdar som erhållit lån genom Gårdskapitals plattform

Vad kan lantbrukare göra på plattformen? 

Plattformen är nu öppen för ansökningar. Du som lantbrukare kan gå in redan idag fylla i en låneansökan för att antingen: 

Få ett låneerbjudande för ett pågående projekt, eller 

Få ett preliminärt låneförslag inför en framtida investering 

– Exempelvis kan det handla om att man behöver ett topplån för att färdigfinansiera en investering, eller att man söker ett preliminärt finansieringsförslag och stöd i att räkna på en större satsning. Vi kan vid önskemål även dela ansökan med de banker vi samarbetar med, så att man får en lämplig mix av topplån och banklån, förklarar CTO Ansis Bērziņš, som lett utvecklingen av den digitala lösningen. 

– Oavsett situation får man alltid en personlig handläggare som hjälper till att underlätta ansökan och för att hjälpa dig i kontakten med banker, räkna på projektet och hitta den bästa mixen av finansiering. I vissa fall har man redan löst ett bottenlån och behöver säkra ett topplån för en investering, och i andra fall kan Gårdskapital ta en mer aktiv roll i att hitta en lämplig mix av banklån och lån via plattformen. 

Via denna länk kan du läsa mer och göra en förutsättningslös låneansökan: https://finans.gardskapital.se/

Lånen via Gårdskapital finansieras av kvalificerade investerare som söker långsiktiga och hållbara investeringar med lokal förankring. Johanna Holmström, ansvarig för investerarrelationer, förklarar: 

– Vår investerarkrets består av kvalificerade investerare med ett särskilt intresse för livsmedelsförsörjning, energiomställning och lantbrukets roll i samhället. Det handlar om investerare som ser värdet i en stabil, dekorrelerad tillgångsklass – men också i att kunna bidra till framtidsutvecklingen inom de gröna näringarna på lokal nivå. 

Direktlångivning (eng. direct lending) har på senare tid blivit alltmer populärt som en alternativ finansieringsmetod. Det innebär att privata långivare (fonder och andra typer av investerare) kan låna ut sina pengar direkt till företag och individer utan att behöva gå genom traditionella banker. Denna flexibilitet har de senaste åren öppnat dörrar för nya investeringsmöjligheter i många olika branscher, inklusive inom jordbruket där det finns ett antal aktörer såväl i Europa som i USA. Med det kraftigt ökande intresset för lokala livsmedel och hållbart jordbruk har direktlångivning potential att bidra till att mer kapital går till investeringar inom jordbruket. 

Gårdskapital är i dagsläget ej tillgängligt för investeringar från allmänheten, men kvalificerade investerare som vill lära sig mer om hur finansieringen fungerar är välkomna att kontakta Johanna direkt. 

Vi ser ett stort engagemang från både investerare och lantbrukare som vill bidra till att utveckla primärproduktionen

Nya investeringsmöjligheter i en starkare lantbrukssektor 

I en tid av klimatförändringar, energikris och ökad geopolitisk osäkerhet spelar lantbruket en allt viktigare roll – både för livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald och produktion av förnybar energi. 

– Vi ser ett stort engagemang från både investerare och lantbrukare som vill bidra till att utveckla primärproduktionen. Att kunna koppla samman dessa på ett enkelt och transparent sätt är vad den här plattformen handlar om, säger lantbruksföretagaren och tillika styrelseledamoten i Gårdskapital Micael Sundström. 

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling har bidragit med finansiering för utvecklingen av Gårdskapitals låneplattform.

Jordbruksverket har bidragit med finansiering för utvecklingen av Gårdskapitals låneplattform

Vinnova har bidragit med finansiering för utvecklingen av Gårdskapitals låneplattform.

Topplån för lantbruk - Gårdskapitals plattform gör det möjligt för lantbrukare att ansöka om lån direkt online

Gårdskapitals Digitala Låneplattform – Nytt Verktyg för Finansiering av Lantbruk 

Ed Brown är chef för agroekologi på HL Hutchinsson som jobbar med agronomisk rådgivning för lantbrukare, främst i England. Hans fokus är att anpassa odlingssystemen till att inte bara få höga skördar utan även ge friskare jordar. Gårdskapitals samarbetspartner för kolkrediter - eAgronom - träffade Ed på jordbruksdagen Northern Roots i Estland där de intervjuade honom om hur han ser på framtidens jordbruk.

Under de senaste decennierna har jordbruket blivit enormt effektivt på att maximera produktion av volym och kalorier. Ed understryker att lantbrukare har blivit otroligt bra på att producera höga skördar, men vi har också på många håll sett en baksida i form av bland annat utarmade jordar och sämre jordhälsa. Han menar att vi behöver fortsätta producera mycket mat, men på ett mer långsiktigt sätt som är mindre avhängigt av höga kostnader för olika insatsvaror.

När Ed såg vissa kunders problem med utarmade jordar började han utforska nya metoder. Flera av kunderna testade att lägga om sina strategier utifrån fem välkända nyckelprinciper, som kan passa olika bra på olika ställen i världen, men som generellt håller för de flesta ekosystem.

För de som lyckas jobba enligt dessa principer på ett sätt som är anpassat efter de lokala förutsättningarna har han sett direkta positiva effekter i form av t ex bättre vattenhållningsförmåga, friskare grödor, och mindre behov av konstgödsel och bekämpningsmedel.

Ed har sett att när dessa principer tillämpas effektivt, så tjänar lantbruket ofta också mer pengar över tid. "Det beror delvis på kostnadsbesparingar, och en jämnare balans mellan skördenivåerna och insatsvarorna".

Vill du läsa mer om Ed och hans perspektiv på hur de 5 principerna kan bidra till ökad lönsamhet? Hela artikeln hittar du hos vår samarbetspartner eAgronom https://blog.eagronom.com/ed-brown-agronomical-consultant-from-uk-going-regenerative-can-increase-farmer-s-profits


Funderar du själv på att t ex minimera bearbetningen och lägga till täckgrödor i växtföljden? Här hittar du mer information om hur det inte bara kan bidra till lägre kostnader utan också extra intäkter från kolkrediter: https://www.gardskapital.se/kolkrediter


5 odlingsprinciper - intervju med agronom Ed Brown

Mellangrödornas Potential på Snåttsta Gård i Vallentuna

Mellangrödor kan vara värdefulla för jordhälsa och produktivitet, bland annat genom sina djupa rotsystem som bryter upp packade jordlager och bidrar med näring. Emil, som driver en gård utanför Vallentuna där han odlar 300 hektar med bl.a. höstvete, höstkorn, ärter och rågvete samt har nötköttsproduktion, började odla oljerättika som mellangröda för att förbättra jordstrukturen och öka mullhalten. 

“Oljerättikan passar bra i vår växtföljd sedan vi slutade med raps tidigare, och är lätt att sprida med drönare då det är rimlig utsädesmängd. Vi funderar även på att testa vitklöver för att få ännu högre mullhalt,” berättar Emil.

Sådd med Drönare – Smidigt men kräver Finjusteringar

2024 testade Emil drönarsådd på 20 hektar med oljerättika, och utfallet har varit positivt. Genom att så före tröskningen kunde grödan dra nytta av den återstående fukten, vilket ledde till en bra etablering. "Drönaren var effektiv, men vinden kan påverka spridningsbilden, så vi kommer att justera flyghöjden framöver för att öka precisionen, men drönartekniken har visat sig vara både tidsbesparande och praktisk” säger Emil.

Fördelar och Utmaningar med Mellangrödor

För Emil är mellangrödornas främsta fördelar jordförbättring, kolinlagring och ökad biomassa, men han påpekar att väderförhållanden alltid innebär en risk. “Det är en investering, och man får anpassa det år för år efter vädret, samt så att det passar med växtföljden och efterföljande gröda,” förklarar Emil.

Drönartekniken har visat sig vara både tidsbesparande och praktisk

Elof, grundare av företaget NordLuft som står bakom drönaren som användes på Emils gård, ser stor potential för drönarteknik inom jordbruket. 
Vi träffade honom för att fråga om framtidsutsikterna och hur tekniken utvecklats:

Nästa Steg för Drönartekniken – Intervju med Elof på NordLuft

Hur började arbetet med drönaren, och vad var de första användningsområdena?
Elof berättar att idén länge funnits om att drönare borde kunna göra mer än att bara samla in data. Det ledde till utvecklingen av ett spridarsystem för skogs- och jordbruk. Det som gör NordLuft unikt är att de använder flera drönare samtidigt, och de första tillämpningarna var inom skogsbruket, exempelvis för skogsgödsling och askåterföring i svåråtkomlig terräng. NordLuft startade 2017 och har sedan dess fått stöd från både Södra Ädla och EIT InnoEnergy. Företagets affärsidé är att leverera ett system som löser specifika behov inom jord & skog och att erbjuda tekniken som en tjänst. Just nu erbjuder NordLuft ännu inte tjänster direkt till lantbruk utan fokuserar på att få med sig ytterligare investerare och fortsätta växa. Parallellt pågår tester och utveckling av särskilda system för jordbruket.

Hur kom ni på idén att använda drönare för sådd, och vilka anpassningar har behövts?
”Till skillnad från skogsbruket är jordbruk ofta mer tillgängligt för maskiner, så först såg vi inte samma potential här som inom skogsbruket” säger Elof. Men samtal med Emil öppnade upp för tanken att så mellangrödor i redan växande grödor.

Vilken kapacitet har drönarna, i fråga om flygtid och lastkapacitet?
Drönarsystemet som testades på Emils gård kunde bära 12 kg utsäde per drönare. Modellen som NordLuft jobbar med att kommersialisera kan i sin tur lyfta betydligt mer, upp till 50 kg, och arbetet med att få flygtillstånd för denna pågår. Med batteridrivna system kan drönare nå upp till en timmes flygtid, men detta anpassas efter användningsområde.

Vilka insikter har ni fått och vilka förbättringar planeras för att öka precisionen i drönarsådd?
”Precisionen är avgörande när man sår med drönare så utsädet används maximalt effektivt och inte hamnar där man inte vill ha det,” säger Elof. För att optimera spridningen inför nästa gång kommer GPS-lösningarna och flyghöjden att justeras. Dessutom är det viktigt att undvika hinder. Drönarna flyger enligt en förutbestämd kartfil, vilket gör precisionen både hög och kontrollerad, samt är utrustade med sensorer för att identifiera och undvika hinder, och dessa system planerar NordLuft att finjustera baserat på erfarenheterna på Snåttsta för att öka säkerheten ytterligare.

Precisionen är avgörande när man sår med drönare så utsädet används maximalt effektivt

Kan användning av drönare vara ett sätt att göra etableringen av mellangrödan mer kostnadseffektiv och träffsäker? 

Vi ser fram emot att följa utvecklingen.

Sådd med Drönare – Smidigt men kräver Finjusteringar
2024 testade Emil drönarsådd på 20 hektar med oljerättika, och utfallet har varit positivt. Genom att så före tröskningen kunde grödan dra nytta av den återstående fukten, vilket ledde till en bra etablering.

Med sitt unika grönbetessystem erbjuder Varva lantbrukare en skalbar och hållbar produktionsmodell där höns betar fritt och förbättrar marken. 

Genom finansiering från bland annat Gårdskapital kunde Varva snabbt etablera sin första hubb på gården Forsby Ängar i Klippan utanför Helsingborg. Nu erbjuder Varva ett färdigt koncept som ger lantbrukare nya intäktsmöjligheter samtidigt som det bidrar till att förbättra jordhälsan.

Varva_grönbetesproduktion_erbjudande_A4-broschyr (2).pdf

Grönbetesäggens fördelar för miljön och lantbruksekonomin

Integrering av djurhållning och växtodling har stor potential för att öka såväl lönsamheten som hållbarheten inom lantbruket. Produktion av grönbetesägg är ett konkret sådant exempel och där företaget har profilerat sig. Varvas produktionssystem innebär att värphöns hålls på betesmark i mobila hönshus. Hönsen sover och lägger sina ägg i skydd under tak och tillbringar resten av dagen med att söka föda, samtidigt som de förbättrar marken genom att gödsla och beta den. Betesperioden sträcker sig från maj till november, vilket möjliggör naturlig gödsling och jordförbättring under dessa månader. Redan i april tas hönsen in för att säkra en produktiv äggsäsong från maj. Grönbeteshöns kan med fördel integreras med annan djurhållning för att öka synergierna och den totala lönsamheten, samtidigt som det erbjuder en unik premiumprodukt som möter ett starkt intresse från konsumenter.

Gårdskapitals roll i Varvas tillväxtresa

Varva, medgrundat av Olof Hallström, är en pionjär inom grönbetesägg i Sverige. Med en vision att erbjuda miljösmarta produkter och en stark kundbas, främst i Skåne, växte Varva snabbt genom olika distributionskanaler såsom äggabbonemang och via Mylla.se. För att kunna möta en ökad efterfrågan på grönbetesägg etablerade Varva sin första grönbeteshubb – en investering som krävde både tid och kapital. Utöver egen finansiering säkrade Varva dels kapital i form av projektstöd från Jordbruksverket för utveckling av affärsmodellen, dels ett brygg-lån från Gårdskapital.

Bilder är tagna av Ingrid Van Bruggen, Mylla

Varvas erbjudande till lantbrukare: En möjlighet att bli en del av ett växande system

Baserat på erfarenheterna från den första hubben kan Varva nu erbjuda lantbrukare ett nyckelfärdigt system för att införa grönbeteshöns på gården. Erbjudandet som skräddarsys till varje kund utifrån deras förutsättningar och mål omfattar allt från design och inköp av produktionsutrustning, inklusive den egenutvecklade solcellsdrivna äggmobilen, till hjälp med att anpassa verksamheten för att optimera både effektivitet och hållbarhet. Varva står även för logistik och distribution, vilket gör det enkelt för lantbrukare att nå premiumkunder som värdesätter lokalt och hållbart producerade livsmedel. Kunder som dessutom önskar en finansieringslösning för att implementera systemet är mer än välkomna att höra av sig till Gårdskapital.

För lantbrukaren innebär Varvas system fyra värdefulla fördelar:

1.       En skalbar och lönsam produktionsgren som kan anpassas efter gårdens storlek.

2.       En långsiktig förbättring av jordhälsan genom noga planerat bete, vilket stöder regenerativa mål och bevarar markens kvalitet över tid.

3.       Naturlig och kostnadseffektiv näringstillförsel från hönsens gödsling, vilket minskar behovet av konstgödsel.

4.       Möjlighet att sälja ägg och övriga produkter till premiumkunder, som uppskattar lokalt och hållbart producerade varor

Intervju med Olof Hallström, grundare av Varva

Vad har ni lärt er under etableringen av den första hubben?
"Vi har lärt oss otroligt mycket," berättar Olof. "Vi har genomgått tre stora iterationer för att optimera äggmobilen och värpredena, med fokus på att skapa en effektiv och skonsam produktion för både hönsen och personalen. Vi har även finjusterat processerna från foder till färdigpackade ägg och lärt oss hur man bäst kombinerar höns med betesdjur för en optimal betesplanering. En viktig lärdom är också vikten av att utveckla flera separata logistik- och försäljningskanaler, så att man inte riskerar osålda ägg om en kanal försvinner."

Vilken typ av lantbruk passar er lösning för?
"Den här lösningen är särskilt lämpad för lantbrukare som redan har andra betesdjur, som kor eller får, och som vill öka sin omsättning utan att behöva arrendera mer mark," förklarar Olof.

Hur ser er distributionsstrategi ut och hur hjälper ni lantbrukarna att sälja sina ägg?
"Vi har ett starkt varumärke som är välkänt i restaurangbranschen i både Skåne och Stockholm. Dessutom har vi en lojal kundkrets av abonnenter i Malmö/Lund/Lomma. Genom vårt samarbete med Mylla kan vi nå ännu fler kunder och erbjuda logistiktjänster till de flesta gårdar i landet," säger Olof.

Den här lösningen är särskilt lämpad för lantbrukare som redan har andra betesdjur och vill öka sin omsättning utan att behöva arrendera mer mark

I tidigare två artiklar i denna artikelserie har vi pratat om hur odling av mellangrödor kan bidra positivt till din odling och vad man ska tänka på vid val av mellangröda. Där kom vi fram till att mellangrödor kan bidra med många fördelar, såsom att förbättra markens struktur och minska markpackning, begränsa näringsläckage, öka biologisk kvävetillförsel samt öka kolinlagringen och uppbyggnaden av mull. Dessutom finns det ekonomiska incitament för att använda mellangrödor och i denna artikel sammanfattar vi hur odling av mellangrödor kan bidra positivt till din gårds ekonomi.

Sedan år 2023 kan man söka en 1-årig ersättning av Jordbruksverket för att odla mellan- och fånggrödor. 2024 låg nivån på mellan 128–147 euro per ha/år. Kraven för att söka dessa ersättningar är olika men se gärna vår tidigare artikel om Val av fång- och mellangröda. Jordbruksverkets ersättning för mellangrödor går även bra att kombinera med att sälja kolkrediter. Genom vår samarbetspartner inom kolkrediter - eAgronom - kan man kan få ytterligare ersättning för bland annat att börja så mellangrödor inför följande vårgröda. 

eAgronom är ett företag som är baserat i Estland men är idag verksamma i stora delar av Europa. Bland annat har de utvecklat ett program för kolkrediter och i skrivande stund är över 700 000 ha anslutna. Konceptet går ut på att din kolinlagring certifieras enligt Verras internationella standard, och dessa certifikat på din inlagring, så kallade kolkrediter, kan därefter säljas vidare till köpare.  

I eAgronoms kolkreditprogram representerar en kolkredit ett certifikat på att 1 ton koldioxid lagrats in i marken i form av organiskt material, eller med andra ord mull, från de växtrester som produceras vid växtodling. Inlagringen beräknas utifrån bl.a. jordprover, sattelitdata, samt odlingsdata från gården. Exempel på data som används är artval av mellangrödor, bearbetning och mängd organisk- respektive konstgödning samt andra historiska odlingsdata. Marknadspriset för denna klass av kolkredit bedöms idag ligga på 40 euro, med en stigande trend. Via eAgronom säljs kolkrediterna i princip till högstbjudande på marknaden, men för att skapa en extra trygghet garanteras också ett lägsta golvpris på 30 euro per kolkredit. Antalet kolkrediter som går att generera varierar men ofta rör det sig om ca 1-1,5 kolkrediter/ha och år på den areal som mellangrödor odlas på. När kolkrediterna sen säljs ger detta ett värdefullt tillskott till sista raden.  

De förändringar i odlingen som vi kan erbjuda ersättning för är i stora drag:   

Att börja med fång- och eller mellangröda.

Minska jordbearbetningen och/eller införa direktsådd 

Agroforestry, t ex lähäckar eller alléodling

Sedan finns det även kompletterande åtgärder som också ökar kolkreditgenereringen som:  

Användning av tre eller fler arter i sin mellangrödemix 

Minskad konstgödningsanvänding vid ökad användning av biologiska/organiska kvävekällor 

Vill du få en förutsättningslös bedömning av intjäningspotentialen för dina fält? Välkommen att kontakta oss för mer information: https://form.typeform.com/to/v8JqNKXi

Mellangrödor kan bidra med många fördelar, såsom att förbättra markens struktur och minska markpackning, begränsa näringsläckage, öka biologisk kvävetillförsel samt öka kolinlagringen och uppbyggnaden av mull. Dessutom finns det ekonomiska incitament för att använda mellangrödor och i denna artikel sammanfattar vi hur odling av mellangrödor kan bidra positivt till din gårds ekonomi.

Få ersättning för din klimatnytta genom kolkrediter

Få Ersättning för din Klimatnytta Genom Kolkrediter 

Vid val av mellangröda bör flera aspekter tas i beaktande, dels vilken effekt du vill att din mellangröda ska ha, dels att den inte ska skapa växtföljdsproblem för efterföljande grödor, och även vilka generella odlingsegenskaper mellangrödan har och vad som krävs för en god etablering. Därför har vi kort sammanfattat dessa aspekter för att upplysa om vad man ska tänka på vid bland annat val av arter. Här är några rekommendationer.

Markpackning: För att åtgärda markpackning kan arter med djupgående pålrötter vara ett bra alternativ som exempelvis oljerättika och vitsenap då de luckrar jorden på djupet. Om man inte har möjlighet att odla dessa arter ur växtföljdssynpunkt så ger det även bra effekt att hålla marken bevuxen en så stor del av året som möjligt och därför kan exempelvis spannmål, vallgräs eller örter i kombination med baljväxter även vara ett bra alternativ.  

Näringsläckage: Det man ska tänka på är att det kan vara bra att variera med arter som har olika rotsystem och rotdjup, för att bättre utnyttja vatten och växtnäring i olika delar av jorden. Därför kan arter med pålrötter i kombination med gräs och örter vara ett bra alternativ. Att även använda kvävefixerande arter är inte en nackdel såvida man kombinerar det med icke-baljväxter i blandningen; så tas kväve upp mer effektivt ur marken och risken för läckage kan minska. Dock bör man ha i åtanke att om man ska söka ersättning för fånggrödor får inte baljväxtandelen överstiga 15 viktprocent i utsädet.  

Näringstillförsel: För att tillföra mer kväve till åkermarken kan man ha baljväxter i sin mellangröda. Exempelvis är klöver, lusern och vicker kvävefixerande och kommer därför lämna efter sig kväve i marken till nästkommande gröda. Det är även bra att blanda baljväxter med exempelvis gräs och örter så att de övriga arterna kan ta upp det överblivna kvävet i marken. Kravet för att få stöd för mellangrödor är även att baljväxtandelen inte får överstiga 15 viktprocent i utsädet och därav kan det även vara bra att använda sig av en blandning.  

Brassicaceae-arter som oljerättika och vitsenap kan sanera mark från skadegörare. Viktigt är att grödornas biomassa sönderdelas och nedbrukas omedelbart för att bryta ned växtresterna så fort som möjligt och för att få bästa effekt som möjligt.  

Förslagna & undanbedda arter att ha som mellangrödor i olika växtföljder 

Förslag på mellangrödor: Bovete, fodervicker, alexandrinklöver/blodklöver/ persisk klöver och honungsört. 

Undvik: Korsblommiga växter (Brassicaceae) som oljerättika, vitsenap men även solros på grund av risk för klumprotsjuka och bomullsmögel. 

Förslag på mellangrödor: Oljerättika, bovete, vitsenap, honungsört och vallgräs. 

Undvik: Fodervicker och luddvicker på grund av risk för rotröta och Phytophthora. 

Förslag på mellangrödor: Bovete, oljerättika, vitsenap och råg. 

Undvik: Rajgräs på grund av risken för groddbränna, och honungsört på grund av risken för groddbränna, TRV-virus och bomullsmögel. 

Blandningar: Blandningar av flera arter kan ge fler fördelar än en enskild art, särskilt om tanken är att mellangrödan ska ha en liggtid över vintern och om det finns variation i fältet.  

Tillväxtperiod: Blanda frosttåliga och frostkänsliga arter för att utnyttja hela odlingssäsongen och minska näringsläckage. 

Variera växtsätt: Kombinera arter med olika växtsätt för att minska konkurrensen om utrymme och ljus, vilket ökar den totala biomassan och konkurrerar bättre med ogräs. 

Näringskrav: Anpassa valet av arter efter jordens kvävenivå. Baljväxter är bra vid låga kvävenivåer, medan gräs och brassica-arter är lämpliga vid höga kvävenivåer. Men en kombination av dessa är oftast bäst. 

Utsäde: För att vara så säker som möjligt är det bra att köpa certifierat utsäde så att inte problemogräs sprids mellan gårdar och fält. I bilagor finns förslag på försäljare av utsäde till mellangrödor. 

Etablering: En god etablerad mellangröda är alltid det viktigaste för att få ut det bästa av sin mellangröda, oavsett om det handlar om ogräskonkurrens, minskat näringsläckage eller mulluppbyggnad/kolinlagring.  

Eftersådda mellangrödor är viktigt att etablera så fort som möjligt efter skörd, om inte samma dag, för att bevara fukt i marken och ge mellangrödan nog med tid att tillväxa på hösten.  

Insådda mellangrödor är mer flexibla i sin etableringstidpunkt men kan bli dåligt etablerad om huvudgrödan är för kraftig. Därför kan ett ökat radavstånd vara lämpligt om man planerar att så in mellangröda i växande gröda tidigt under året. 

För att få mer tips på vilka mellangrödor som lämpar sig i din odling rekommenderar vi hemsidan  mellangroda.se som drivs av HIR Skåne.   

I nästa artikel kommer vi gå igenom vilka stöd och ersättningar du kan ta del av för odling av fång- och mellangrödor genom bland annat eAgronoms kolkreditprogram. Följ oss gärna på Facebook och Instagram för att inte missa fler nyheter och artiklar. 

Vid val av mellangröda bör flera aspekter tas i beaktande, dels vilken effekt du vill att din mellangröda ska ha, men mellangrödan måste även väljas utefter att den inte kan skapa växtföljdsproblem för efterföljande grödor men även vilka generella odlingsegenskaper mellangrödan har och vad som krävs för en god etablerin

2023 års höstbruk var minst sagt utmanande för många lantbrukare. Stora regnmängder före och efter skörd ledde till att många fick vänta med att påbörja skörden och fick därefter plöja mer än vanligt vilket försenade etableringen av höstgrödor. Detta påverkade såklart även odlingen av mellangrödor och många avstod odling förra året, trots sökta stöd. I år rapporterar dock Greppa Näringen att miljöersättningen för fång- och mellangrödor sökts på cirka 180 000 ha i Sverige vilket är en ökning jämfört med fjolåret. Anledningarna till att fler vill odla mellangrödor är många. Att mellangrödor kan luckra marken och åtgärda markpackning, minska näringsläckage, öka den biologiska kvävetillförseln, öka kolinlagring och mulluppbyggnaden men såklart även möjligheten till ersättning är några av incitamenten.

Kompaktering av jorden, markpackning, är ett stort problem i dagens jordbruk. Med större och tyngre maskiner ökar markpackningen och leder till en mindre porös jord som inte lika lätt kan transportera luft, vatten och näring jämfört med icke-kompakterad mark. Detta minskar även i sin tur växtens rotutveckling på grund av det ökade motståndet och sammantaget begränsar detta grödans tillväxt och leder till en minskad avkastning. Därför kan det vara en bra åtgärd att hålla marken beväxt en så stor del av året som möjligt; och där kan djuprotade mellangrödor som oljerättika bryta upp kompakterade jordlager. Detta kan framförallt vara ett bra alternativ på packkänsliga jordar såsom leror och mjälajordar.   

Tillförsel av näring och förhindrat näringsläckage  

Näringsläckage, särskilt av kväve och fosfor, är en stor miljöutmaning för lantbruket och leder till övergödning av vattendrag och sjöar. Mellangrödor som rättika, olika gräsarter men även klöver och lusern kan effektivt fånga upp överskottsnäring och binda in den i sin biomassa och på så sätt förhindra att den lakas ur jorden. Mellangrödor kan även tillföra näring med hjälp av kvävefixerande växter såsom exempelvis vicker, klöver och lusern. Då växtresterna bryts ner blir de i sin tur gröngödsel till efterkommande gröda och minskar på så sätt gödslingsbehovet vilket minskar kostnaderna för insatsmedel.   

På både kort- och lång sikt hjälper även mellangrödornas växtrester att bygga upp mull i odlingsmarken vilket framförallt gynnar markens jordstruktur och ger en ökad vatten- och luftinfiltration samt bördighet. Med mer organiskt material i marken får den bättre vattenhållande förmåga samt ökad mikrobiell aktivitet. Med ökad bördighet kommer även mer näringsämnen att mineraliseras och jordens leverans av exempelvis kväve och fosfor kommer öka.   

I nästa del av vår artikelserie om mellangrödor kommer vi gå in på vad man ska tänka på vid valet av arter i sin mellangröda. Följ oss gärna på Facebook och Instagram för att inte missa fler nyheter och artiklar.  

att mellangrödor kan luckra marken och åtgärda markpackning, minska näringsläckage, öka den biologiska kvävetillförseln, öka kolinlagring och mulluppbyggnaden men såklart även möjligheten till ersättning är några av incitamenten

Vad vill du åstadkomma genom att så fång- och mellangröda?

Att bygga upp eget kapital genom att driva ett lönsamt gårdsarrende är ofta en bra strategi inför nyförvärv av lantbruksfastighet. I denna artikel följer vi Lasse som sedan ett par år tillbaka tagit över gårdsarrende och drift av en mjölkgård

De senaste årens räntesmocka har skapat orosmoln bland lantbruksföretagare med hög belåning. Värst är det för de som nyligen gjort generationsskifte. Den höga räntan ger små marginaler för de nystartade lantbruksföretagen som tvingats öka gårdens belåning för att lösa ut föräldrar och syskon.

Arrendeavgifterna är dock mer trögrörliga och har inte sett samma chock som räntorna. Att starta sin lantbrukskarriär som arrendator har därför seglat upp som en attraktiv lösning. Detta har Gårdskapitals kund Lasse i Svealands slättbygder tagit fasta på.

Lasse har under flera års tid varit anställd på mjölkgårdar men alltid närt drömmen om att få bli sin egen arbetsgivare. Drömmen blev verklighet när en äldre mjölkbonde via en annons hörde av sig. Den äldre mannen hade drivit mjölkproduktion under många år men nästa generation var inte intresserad att driva vidare mjölkproduktionen. En situation som inte är alltför ovanlig i dagens lantbrukssverige. Vänskap uppstod mellan Lasse och den gamle ägaren. Lösningen blev att Lasse flyttade in på gården som en klassisk gårdsarrendator och köpte ut de lösa tillgångarna och djuren. Planen är nu att han ska verka som gårdsarrendator under ett antal års tid för att sedan ha ackumulerat tillräckligt med vinstmedel för att driva lantbruk på egenägd mark. Finansiering för att komma igång med rörelsen löste Lasse dels genom eget kapital och dels genom en kombination av lån från Gårdskapital och banken. Lasses filosofi är att man bör sprida sina ägg i olika korgar vad gäller finansieringsbiten. På så sätt har man bättre utgångsläge. En anpassad amortering som speglar underliggande kassacykel betonar han också som en nyckelfaktor för att ha en långsiktigt stabil finansieringssida av balansräkningen.

Hela artikeln hittar du via länken nedan

anpassad amortering som speglar underliggande kassacykel är en nyckelfaktor

2Stabil kalkyl för nystartad mjölkarrendator.pdf

Att bygga upp eget kapital inför generationsväxling

Att bygga upp eget kapital inför generationsväxling - Lantbruk

Medfinansiering till övertagande av gårdsarrende

Under många generationer har trenden varit att arealen rationaliserats med förlust av träd som en av följderna. Men träd behöver inte bara stå i vägen på fälten, de kan även ge många fördelar.

Agroforestry, dvs. integrering av träd i jordbruket, är ett område med stor potential att bidra till ett mer motståndskraftigt jordbruk, exempelvis genom att bidra till minskad riskexponering mot torka, bättre balans mellan mikrober och mykorrhizasvampar, samt ökad biodiversitet både ovan och under marken. Förutom miljömässiga fördelar i sig självt kan agroforestry erbjuda ekonomiska vinster för lantbrukare, särskilt när minskad riskexponering mot torka, erosion, vind mm vägs in i kalkylen. Men som med alla investeringar finns det både risker och potentiella belöningar att ta hänsyn till. För att få en djupare förståelse för de praktiska och ekonomiska aspekterna av agroforestry, träffade vi Mauricio Sagastuy, som är lärare inom agroforestry på Angereds gård, och styrelsemedlem i Agroforestry Sverige, som för övrigt nyligen släppt en ny rapport ”Agroforestry för svenska förhållanden 2024”.

Bild ovan: Mauricio Sagastuy, expert inom agroforestry

Men innan det börjar vi med en kort överblick kring olika typer av agroforestry där vi utgått från den blogg på temat som Mauricio skriver, och som vi starkt kan rekommendera.

Exempel på relevanta typer av agroforestry i Sverige:

•             Alley cropping (Alléodling): Träd som planteras i rader med passande avstånd för t ex spannmålsodling mellan trädraderna.

•             Silvopasture: Historiskt i Sverige är skogsbete väletablerat. Silvopasture kan ses som ett paraplybegrepp för system där träd och betesdjur integreras, det kan exempelvis vara blandade landskap med naturbeten och skog.

•             Skogsträdgård: Ofta kombinerad odling med t ex fruktträd, nötträd, bär, svampar eller andra skogsprodukter.

•             Riparian buffers: Planteras mot vattendrag för exempelvis minskad erosion och avrinning av näringsämnen.

•             Lähäckar och andra vindskydd: Träd som planteras i rader, typiskt vid fältens kantzoner, för att skydda mot vind och erosion.

Bild ovan: Allé-odling på Wakelyns gård i England Foto taget av Maja Lindström

•             Ökad produktivitet: Agroforestry kan öka produktiviteten på en gård genom exempelvis vindskydd för huvudgrödor. Dvs om 5% av arealen tas ur bruk för att ge plats åt träd så är tesen att genomsnittliga skörden på de kvarstående 95% av arealen ökar med mer än 5%. Dessutom kan träd förbättra jordkvaliteten och vattenhållningsförmåga.

•             Ökad resiliens och motståndskraft: Den positiva effekten på lokala ekosystem i form av bättre mikroklimat, ökad biodiversitet och kolinlagring med mera kan exempelvis bidra till bättre förhållanden för pollinerare och nyttodjur. I takt med ökande klimatförändringar ökar generellt det relativa värdet av den vattenhållningsförmåga perenna växter kan bidra till.

•             Diversifierad inkomstkälla: Agroforestry kan skapa nya inkomstkällor, t ex genom extra inkomster från virke, frukt och nötter.

•             Miljöbidrag: Agroforestry kan inte minst på sikt vara relevant för merintäkter genom koldioxidbindning och andra ekosystemtjänster.

•             Stöd från EU: Den nya CAP-reformen (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) ger stöd till agroforestry-system. Visserligen ännu inte så att det blir extra stöd för agroforestry men i alla fall att man fortsatt får stödet för åkermark vid plantering av träd på sådan. 

•             Etableringskostnader: Att etablera ett agroforestry-system kan vara dyrt initialt, med kostnader för plantor, stängsling, ev. bevattning och inte minst underhåll.

•             Etableringsrisker: Risk att plantorna inte trivs och etablerar sig tillräckligt väl.

•             Långsiktig investering: Pengar kan växa på träd, men inte över en natt. Det tar flera år innan agroforestry-systemet ger full ekonomisk avkastning.

•             Marknadsutmaningar: Bristande infrastruktur och distribution skapar praktiska utmaningar med att hitta marknader för vissa agroforestry-produkter, som hasselnöt mm.

Lähäckar är ett bra exempel på hur agroforestry kan bidra till högre skördar av huvudgrödor. Genom att skydda mot vind kan lähäckar också:

•             Minska vinderosion: Vinderosion kan leda till förlust av matjord och näringsämnen, vilket negativt påverkar grödornas produktion.

•             Förbättra mikroklimatet: Läshäckar kan skapa ett varmare och mer fuktigt mikroklimat, vilket gynnar vissa grödor.

•             Stimulera pollinering: Läshäckar kan ge insekter, som bin och fjärilar, mat och skydd, vilket ökar pollineringen av grödor.

Bild ovan: Lähäckar på Rune Karlssons gård nära Kvänum i Västra Götaland, Foto taget av Mauricio Sagastuy

Kan du berätta kort om din bakgrund och vad som väckte ditt intresse för Agroforestry?

Mauricio: Jag har sen barnsben alltid haft stort intresse för naturen och inte minst skogen. Det tog mig till Tyskland där jag läste en kandidatexamen inom skogsbruk och miljö, med fokus på hållbart skogsbruk, t ex hyggesfritt skogsbruk. I studierna läste vi mycket om naturskydd och agroforestry tyckte jag var extra intressant som metod för att skydda naturen och samtidigt skapa hållbara ekonomiska lösningar för produktion. Praktiken gjorde jag i Brasilien i ett privat naturreservat där de jobbade med agroforestry och ekoturism. Därefter läste jag min master i miljövetenskap vid Göteborgs universitet där jag skrev uppsats om agrofrestry i just Brasilien. Det ledde mig vidare till ett par års volontärarbete för den ideella organisationen Eco Agroforestry Center som jobbar med skog och agroforestry samt att sprida kunskap om temat. De har mark bredvid Angereds gård vilket banade väg för min nuvarande roll som lärare vid Angereds gård. Idag är jag ansvarig för Agroforestry-utbildningen där och har jobbat med det sen fem år tillbaka.

Varför tror du att Agroforestry ännu inte är mer utbrett i Sverige? Vad tror du saknas för att det ska bli mer mainstream?

Mauricio: Om man inte ser så många runt sig som testat agroforestry så kan det mentalt kännas som en större risk att gå före. Men om det finns många runtomkring en som redan jobbar med det så är tröskeln lägre. I Sverige finns en hel del pionjärer, inte minst runt Skåne och västra Götaland. Frankrike och även England är länder där man har kommit relativt långt i jämförelse och jag tror vi även i Sverige börjar komma förbi “early-adopter” fasen nu. Inte minst de risker lantbruket möter framgent med mer volatilt väder kan nog bidra till ökat intresse även bland “early majority” av lantbruk.

Det skulle nog också vara fler som startade agroforestry om det fanns mer etablerade tjänster där man fick hjälp att designa och implementera systemen, för det tar ju en del tid att sätta sig in i området och utföra allt själv, och de flesta lantbrukare jobbar ju redan långa timmar som det är.

Olika gårdar ser också olika ut så det krävs en lokal anpassning i hur det planeras och genomförs. Det kan göra det komplext, och därför är tillgång till kunskap och rådgivning nog en faktor. Bättre tillgång till effektiva distributionssystem för att få avsättning för produkterna, till exempel nötter, skulle också underlätta för fler att ta steget.

Sen är nog en orsak också varför Agroforestry inte är mer etablerat att det ekonomiska systemet generellt premierar en viss kortsiktighet. Agroforestry är en mer långsiktig investering som tar tid att etablera. Men vill man framtidssäkra sin gård är denna typ av “grön infrastruktur” som träd erbjuder en fantastisk investering, och det märker man att fler och fler får upp ögonen för.

...vill man framtidssäkra sin gård är denna typ av grön infrastruktur som träd erbjuder en fantastisk investering...

Bild ovan: Plöjning mellan 14 år gamla valnötsträd i en allé-odling i Montpellier, Frankrike. Foto taget av AGFORWARD projekt

Finns det några särskilda agroforestry-projekt i Sverige du tycker är extra inspirerande och intressanta?

Mauricio: i västra Götaland har Anders Lunneryd på Lundens gård etablerat ett intressant projekt med ekologisk alléodling med äppelträd och spannmål. En annan är Jesper Sandström på Kyrkbygård i Halland som driver betesskogsbruk med bl.a. äppelträd och betesdjur som roteras holistiskt.

Om man som lantbrukare vill testa agroforestry i mindre skala men så att säga inte gå all-in, har du några tips hur man då kan gå tillväga för att testa på mindre yta innan man skalar upp på större areal?

Mauricio: Att börja litet med en mindre del av arealen och med arter som inte är för komplexa att sköta är generellt bra för att komma igång. Trädslag som är enklare att sköta inkluderar t ex pil och poppel, här gäller bara att ha koll på rotsystemen så de inte planteras för nära dräneringen samt välja sorter som inte sprider sig med rotskott. Man vill ha generellt minst 7 meter mellan träden och dräneringen, men vissa träd som pil och poppel behöver snarare 15 meter för att rötterna inte ska gå in i dräneringen. Att ta in en rådgivare eller råd från någon som redan etablerat liknande system är också något som kan underlätta mycket.

Hur skulle du säga att man på bästa sätt tar höjd för de största ekonomiska riskerna när man planerar ett agroforestry-projekt, några tips du vill skicka med till lantbrukare som funderar på att börja med agroforestry?

Mauricio: Investering i kunskap via olika kurser är aldrig fel. Det finns flera bra nätverk för att träffa andra som jobbar med liknande system, och en hel del kunniga rådgivare. Sen tycker jag man kan ha i åtanke vilka mål man har med att plantera träd. Det roliga är att det finns fler olika syften, det handlar inte bara om att sälja frukterna eller virket utan finns många andra nyttor inte minst i form av riskhantering. Att fundera vilka av dessa syften som är mest värdefulla för just sin egen gård utifrån ett “risk management” perspektiv är alltid bra. Om vindskydd och bättre vattenhållningsförmåga är prioriterat kan man försöka kvantifiera de värdena och kanske acceptera en lite högre risk för att inte få avsättning för frukterna och virket från träden till exempel.

Avslutningsvis, finns det några organisationer, personer eller studier du vill tipsa om för lantbrukare som vill lära sig mer på temat?

Mauricio: Agroforestry Sverige är ett bra nätverk. Sen finns en del bra utbildningar, såklart på Angereds gård där jag själv finns, och även Holma folkhögskola har bra utbildningar inte minst inom skogsträdgårdar. Kurser inom permakultur har också ofta bra innehåll inom agroforestry.  Jordbruksverkets nya manual kan jag också varmt rekommendera, samt en annan manual från the soil association. Bland praktikerna tycker jag Richard Perkins och Philip Weiss är intressanta personer att följa inom dessa frågor. För alla som gillar att ha en bra poddcast i lurarna medan man är ute på fälten är podden Regenerative agroforestry också ett tips, där intervjuar de intressanta personer som praktiskt jobbar med agroforestry.  

Vi tackar Mauricio för ett trevligt samtal och nya insikter, och ser fram emot att följa hans blogg och arbete inom svenskt agroforestry.

Silvopasture med äppelträd i Polen, foto taget av Mauricio Sagastuy

Agroforestry: Ekonomiska fördelar och risker

Ökad kolinlagring i jordar är en av flera nycklar för att världen ska lyckas begränsa klimatförändringarna. Detta har öppnat upp en växande frivillig marknad för kolkrediter där lantbrukare har möjlighet att skapa extra intäkter genom att införa nya odlingsmetoder. Därför samarbetar Gårdskapital med eAgronom och öppnar för fler lantbrukare att vara del av den utvecklingen och att få betalt för ökad kolinlagring. 

För svenska lantbrukare kan minskad jordbearbetning, integrering av mellangrödor och baljväxter i växtföljden, samt optimerad hantering av skörderester, m.fl. metoder erbjuda betydande ekonomiska fördelar i form av minskade kostnader för insatsvaror samt förbättrad jordhälsa som i sin tur ökar motståndskraften mot torka och intensiv nederbörd. Ofta tar det ett par år innan de biologiska fördelarna med ökad kolhalt syns i kassaflödet, men samtidigt finns ofta initiala kostnader i att ställa om till de nya odlingsmetoderna. Att få betalt genom kolkrediter för den ökade kolinlagringen kan därför vara en viktig pusselbit i finansieringen mot morgondagens mer jordvänliga odlingssystem, inte minst i kombination med ersättning genom EU-CAP. 

Förutsättningarna kan skilja sig beroende på jordart m.fl. variabler, men det är tydligt att intresset för odlingsmetoder inom “conservation agriculture” och “regenerative agriculture” ökar brett både inom lantbruket och i resten av värdekedjan. Genom nya CAP ökar också incitamenten för exempelvis mellangröda. En stor fördel med det kolkreditprogram som eAgronom erbjuder är möjligheten att anpassa från fält till fält. Kanske vill man som lantbrukare testa metoderna på ett par fält innan man inför det på hela arealen, eller så passar direktsådd bättre på en del av fälten men inte på hela arealen. Deltagande i programmet kan på så vis anpassas över tid.   

Därtill erbjuder kolkreditprogram alltså en ytterligare inkomstmöjlighet för lantbrukare som inför dessa metoder. Konkret handlar det om att över minst en femårsperiod implementera åtgärder som ökar kolinlagringen i jorden och att sälja dessa kolkrediter för att generera extra intäkter som bidrar till att kompensera för de initiala kostnaderna och ansträngningarna för att ställa om fälten till att binda mer kol.  

eAgronom är baserat i Estland och är en av de ledande europeiska aktörerna inom kolkrediter för jordbruk. Bolaget är aktivt i 14 länder och än så länge deltar över 1200 lantbrukare med mer än 600,000 hektar i kolkreditprogrammet. Genom en kombination av jordprover, satellitdata, och gårdsrapportering säkerställs tillförlitliga data som ligger till grund för den modellering som sedan sker av förändringen i kolhalten. Processen verifieras av det världsledande certifieringsinstitutet VERRA som möjliggör skapandet av kolkrediter som sedan kan säljas till köpare via den globalt etablerade mäklaren SouthPole. De som köper kolkrediterna är typiskt sett större företag och organisationer som utöver utsläppsminskningar i egna verksamheten har köp av kolkrediter som en del av sin netto-noll-strategi.  

Gårdskapitals roll i samarbetet som lokal partner på den svenska marknaden är att hjälpa lantbrukare genom hela processen - från den initiala bedömningen av potentialen för kolkrediter på den specifika gården, till implementeringsprocessen då data ska rapporteras in till eAgronoms mjukvara för att kolkrediterna ska kunna verifieras och kunna omsättas till extra intäkter för gården. Programmet bedöms vara särskilt intressant för växtodlingsgårdar som inom kort planerar att börja med mellangrödor, minskad jordbearbetning, eller mer varierad växtföljd med bl.a. fler baljväxter.

Pressrelease eAgronom Gårdskapital.pdf

Som lokal partner till eAgronom erbjuder Gårdskapital en ny möjlighet för svenska lantbrukare att få betalt för ökad kolinlagring.

Få betalt för ökad kolinlagring - Gårdskapital ingår samarbete med eAgronom 

Konkurser i jordbruket.pdf

Företag inom alla branscher går i konkurs. Det hör till vardagen inom företagsvärlden. Vad som är intressant är dock att sannolikheten för att ett företag går i konkurs varierar stort beroende på företagets branschtillhörighet. Detta faktum är mumma för banker och andra kreditgivare som vill låna ut pengar till företagare som har låg konkursrisk. Man skulle kunna tänka sig att företag inom branscher med låg konkursrisk har lättare än andra att låna pengar. Frågan är om det är så i praktiken. Och hur står sig då jordbruket när det gäller konkursrisk? Det får ni svar på nedan.

Nyheter

Marknaden för kolkrediter – Vad innebär det för dig som lantbrukare?

Gårdskapitals Digitala Låneplattform – Nytt Verktyg för Finansiering av Lantbruk

5 odlingsprinciper - intervju med agronom Ed Brown

Sådd av Mellangrödor med Drönare

Bryggfinansiering av investeringsstöd

Få Ersättning för din Klimatnytta Genom Kolkrediter

Val av fång- och mellangröda

Vad vill du åstadkomma genom att så fång- och mellangröda?

Medfinansiering till övertagande av gårdsarrende

Agroforestry: Ekonomiska fördelar och risker

Få betalt för ökad kolinlagring - Gårdskapital ingår samarbete med eAgronom

Hur pass utsatt är svenskt jordbruk för konkurser?

Vad händer med arrendepriserna när räntorna ökar?

Topplån till investering i spannmålstorkning

Samarbete mellan gårdar ökar konkurrenskraften för närproducerat

Vad är egentligen direktavkastningen på jordbruksfastigheter?

Med precisionsodling går miljö och ekonomi hand i hand

Investeringscase - Täckdikning med Peter Borring

Topplån till maskininvestering: GST Biostar

Fördelarna med organiskt kväve

Kundcase: Uppfödning av bockkillingar på naturbete

Fördjupning Jordhälsa - Karshamra Mat & Trädgård

Fördjupning Jordhälsa - Jon Orvendal

Vad är en optimal skörd? Intervju med Svante Kaijser

Fördjupning Jordhälsa - Adam Giertta

Odling av fleråriga grönsaker

Medfinansiering eller brygglån vid investeringsstöd

Alléodling som förbättrar ekonomi, jordhälsa och livsmedelssäkerhet

Intervjuserie: Djurvälfärd & regenerativa metoder

Intervjuserie: Jordhälsa & kolinlagring

Intervjuserie: Generationsskifte

Intervjuserie: Hållbara investeringsmöjligheter

Kundcase: Marknadsföring och kommunikation

Investeringslån till växthus på arrendegård

Tillsammans kan lantbrukare och investerare möjliggöra en säker och hållbar framtida livsmedelsförsörjning

Medfinansiering av täckdikning

Lånesyfte

Villkor

Om oss

Följ oss

Vad vill du åstadkomma genom att så fång- och mellangröda? 